Alla inlägg av Gruvindustrin

Utbildningar för gruvindustrin HT 2013 (uppdaterad)

Efter synpunkter från LTU uppdaterar vi listan utbildningar för gruvindustrin HT 2013 med följande kommentar.

Luleå Tekniska Universitet LTU har även en utbildning i Industriell miljö- och processteknik med en specialisering mot mineralteknik och processmetallurgi som är klart intressant. LTU vill även hänvisa till sina internationella masterutbildningar med gruvrelevans www.ltu.se/edu/master?l=en

Utbildning UNiversitet/ Ort ANTAGNA/ SÖKANDE HT 2013 Meritvärde (Bi)
Civilingenjör Väg- och vattenbyggnad, 300.0 Högskolepoäng LTU/Luleå 70/407  17.4
Civilingenjör Industriell miljö- och processteknik, 300.0 Högskolepoäng LTU/Luleå 40/165 16,3
Civilingenjör Naturresursteknik, 300.0 Högskolepoäng LTU/Luleå 40/170  15.5
Bergsskoletekniker – berg- och anläggningsindustri, 120.0 Högskolepoäng LTU/Filipstad 45/181  15.3
Geovetenskap, kandidatprogram, 180.0 Högskolepoäng GU/Göteborg  53/128  13.7
Naturvetenskapligt kandidatprogam, Geologi, 180.0 Högskolepoäng LU/Lund 30/96  12.65
Kandidatprogram i geovetenskap, 180.0 Högskolepoäng SU/Stockholm  5/47  11.5
Högskoleingenjör Berg- och anläggningsteknik, 180.0 Högskolepoäng LTU/Filipstad 45/103  11.2
Bergsskoletekniker – metall- och verkstadsindustri, 120.0 Högskolepoäng LTU/Filipstad  36/64  10.57
Väg- och vattenbyggnad, inr jord- och bergbyggnad, master, 120.0 Högskolepoäng LTU/Luleå Ej tillgängligt Ej tillgängligt
Geovetenskap, Masterprogram, 120.0 Högskolepoäng GU/Göteborg 10/24 Ej tillgängligt
Väg- och vattenbyggnad, inr jord- och bergbyggnad, master, 120.0 Högskolepoäng LTU/Luleå Ej tillgängligt Ej tillgängligt
Geovetenskap, inr malmgeologi och miljögeokemi, master, 120.0 Högskolepoäng LTU/Luleå Ej tillgängligt Ej tillgängligt
Geovetenskapliga resurser, master, 120.0 Högskolepoäng LTU/Luleå Ej tillgängligt Ej tillgängligt
Kemiteknik, inr mineralteknik och processmetallurgi, master, 120.0 Högskolepoäng LTU/Luleå Ej tillgängligt Ej tillgängligt

Listan gör inte anspråk på att vara komplett – så hör gärna av er om andra relevanta utbildningar för gruvindustrin så kan vi komplettera listan!

 

Utbildningar för gruvindustrin HT 2013

(Uppdaterad lista med utbildningar finns att hitta här.)

Snart är sommaren över och om några veckor börjar första terminen för nya högskole- och universitetsstudenter. Vi tänkte därför att det skulle vara intressant att se vilka förslag på högre utbildningar som mötte dem som är intresserade av att starta en karriär inom gruvindustrin.

Vi passade även på att titta på hur många behöriga som sökt till dessa utbildningar, hur många som antagits och vilka lägsta meritvärdena var för respektive utbildning. (meritvärde för gymnasiebetyg BI valdes)

Vi skred till verket och gick in på www.studera.nu. (Universitets- och högskolerådets webbplats för studieinformation) Där prövade vi på en mängd sökord som en presumtiv student kan tänkas använda sig av, bland annat: geologi, geoteknik, berg, bergbyggnad, gruvor, anläggning och  anläggningsteknik.

Vi fick träffar på Luleå tekniska universitet (Filipstad och Luleå), Lunds universitet (Lund), Stockholms universitet (Stockholm) och Göteborgs universitet (Göteborg).

Intressant är att endast Luleå tekniska universitet fanns representerade bland Civilingenjörsutbildningarna (Naturresursteknik, Väg- och vattenbyggnad) samt Högskoleingenjörsutbildningarna (Bergskoletekniker i Filipstad).

Inom Geologi är dock Göteborgs universitet framträdande med sina kandidat- och masterprogram. Men även Stockholms universitet och Lund erbjuder utbildningar inom detta område.

I regel är det många fler sökande med behörighet än antalet antagna och betygskraven är långt ifrån oöverkomliga.

Utbildning UNiversitet/ Ort ANTAGNA/ SÖKANDE HT 2013 Meritvärde (Bi)
Civilingenjör Väg- och vattenbyggnad, 300.0 Högskolepoäng LTU/Luleå 70/407  17.4
Civilingenjör Naturresursteknik, 300.0 Högskolepoäng LTU/Luleå 40/170  15.5
Bergsskoletekniker – berg- och anläggningsindustri, 120.0 Högskolepoäng LTU/Filipstad 45/181  15.3
Geovetenskap, kandidatprogram, 180.0 Högskolepoäng GU/Göteborg  53/128  13.7
Naturvetenskapligt kandidatprogam, Geologi, 180.0 Högskolepoäng LU/Lund 30/96  12.65
Kandidatprogram i geovetenskap, 180.0 Högskolepoäng SU/Stockholm   5/47 11.5
Högskoleingenjör Berg- och anläggningsteknik, 180.0 Högskolepoäng LTU/Filipstad 45/103 11.2
Bergsskoletekniker – metall- och verkstadsindustri, 120.0 Högskolepoäng LTU/Filipstad  36/64  10.57
Väg- och vattenbyggnad, inr jord- och bergbyggnad, master, 120.0 Högskolepoäng LTU/Luleå Ej tillgängligt Ej tillgängligt
Geovetenskap, Masterprogram, 120.0 Högskolepoäng GU/Göteborg 10/24 Ej tillgängligt

Listan gör inte anspråk på att vara komplett – så hör gärna av er om andra relevanta utbildningar för gruvindustrin så kan vi komplettera listan!

 

Premiär för bloggen Gruvindustrin

Idag var det premiär för ”gruvindustrins” nya blogg på http://www.gruvindustrin.se. Tanken är att bloggen ska vara ett komplement till Linkedin-gruppen ”Gruvindustrin” där intressanta ämnen inom gruvnäringen analyseras och diskuteras.

Det sprids en del missuppfattningar om gruvindustrins för- och nackdelar både i media och i folkmun. Med detta som bakgrund kan bloggen ses som en sansad, faktabaserad inlaga i den offentliga diskussionen kring gruvområdet, där det samlade kunnandet och erfarenheterna från branschen får komma till tals.

Bloggen ska inte vara ett propagandaorgan eller lobbyinginstrument som begår misstaget att förvränga informationen till gruvindustrins fördel. Tvärt om ska självkritik och självrannsakan vara lika självklara om så behövs.

Är det någon som har tips på ämnen att ta upp på bloggen, eller rent av vill skriva egna inlägg, så är ni välkomna att bidra! Alla är välkomna att komma med förslag.

Har ni tips och synpunkter, starta gärna en diskussion i LinkedIn-gruppen.

Blir gruvbolagen positivt särbehandlade?

Förra året berättade LKAB att de under ett år bidragit med 5 000 000 000 kronor till statskassan, vilket motsvarar 1730 gymnasieklasser/år eller 160 590 hjärtinfarktsoperationer. Igår tillkännagav samma statligt ägda bolag att de tillsammans med Ornitologernas förening låter webbplatsbesökarna följa pilgrimsfalkens häckning i direktsändning.

Bra för Sverige tycker nog många. Gruv-skeptikern skulle troligen snarare säga att dessa och dylika kampanjer enbart är smarta PR-drag av profitjagande bolag som vill få opinionen att vända blickarna från ”ondskefulla” aktiviteter som miljöförstöring och expropriering av mark.

I en ledare i Norran argumenterar skribenten för hur markägare behandlas orättvist och att gruvbolag favoriseras av regeringen, Bergstaten samt mark- och miljödomstolen.

Det påstås att Jokkmokk Iron Mines åsamkat stor skada på en markägarnas egendom, som sedan ersatts till en bråkdel av de faktiska skadornas värde. Bland annat nämns att bolaget ska ha varit ansvarigt för ”en 500 meter lång upplöjd skogsväg och 6 borrhål”. Men vid en närmare granskning av de två oberoende studier som gjorts för att värdera skadorna, framgår det tydligt att borrningarna gjordes på ett existerande kalhygge och att borriggarna följt gamla spår från de skogsmaskiner som användes vid tidigare avverkning. De skador som åsamkats består enligt samma studier enbart av skador på tallplantor på kalhygget.

I ledaren beskrivs ersättningarna till markägarna som ”kaffepengar i sammanhanget”, men i den värdering som genomfördes med samma kriterier för angränsande mark (med 50 istället för 6 borrhål) sattes beloppet till drygt 50 000 kronor. Detta belopp hade förvaltaren för markägaren Jokkmokks Skogsallmänning inga klagomål på.

Frågan man kan ställa sig är på vilka grunder det påstås att 20 000 kronor är ”kaffepengar” för tallplantorna i fråga?

De senaste decennierna går faktiskt förutsättningarna för gruvbolagen, tvärt emot Ledarens slutsatser, alltmer till markägarnas fördel. Från och med 2005 får markägarna, utöver ersättningar för intrång i samband med prospektering, bland rätt till en mineralersättning som innebär att de får ta del av de framtida profiter som genereras av gruvverksamhet som bedrivs på deras mark.

Det är inte bara gentemot markägarna som gruvbolagen står inför höga krav i Sverige. Den troligtvis största utmaningen för att kunna starta en gruvdrift, att få ett miljötillstånd för en ny gruva, tar i genomsnitt 6,9 år (medräknat överklaganden). Detta är i den absoluta toppen bland bland de ledande gruvnationerna – i exempelvis Australien tar det endast mellan 1-1,5 år att få till ett brytningstillstånd.

Exemplet med Blaikengruvan går faktiskt tvärt emot Ledarens tes –  ansökningen om brytningstillstånd i Blaiken beviljades enligt den gamla miljölagen. Enligt den nya, skärpta, miljöbalken som infördes 1999, hade anläggningen högst sannolikt inte godkänts. Här har vi ytterligare ett tydligt exempel på att lagstiftarna faktiskt skärpt kraven på gruvbolagen.

Det leder oss in Blackstone Nickel som ska ha ”saboterat” kalvningsland i Vindelfjällens naturreservat (denna formuleringen kan ifrågasättas: är det rimligt att anta att Blackstone med avsikt förstört renarnas betesmarker?) Blackstone har uppenbarligen varit vårdslösa i sitt prospekteringsarbete, om vi ska tolka domen i mark- och miljödomstolen. Men att företag kan missköta sig, är det verkligen något unikt för gruvbranschen? Och är det verkligen ett illustrerande exempel på att gruvbolag premieras framför markägarna?

De exempel Ledaren tar upp är snarare exempel på hur enskilda företag kan sköta sig mer eller mindre bra (de specifika anklagelserna är dock bitvis grundlösa och vinklade). Men dessa exempel är inte unika för gruvindustrin – och definitivt inte exempel på hur gruvbolag blir särbehandlade jämfört med markägare och andra intressen. Snarare är det tvärt om: Sverige har i en internationell jämförelse rekordlånga handläggningstider för miljötillstånd, vi har fått skärpta miljökrav enligt miljöbalken samt ökade krav på ersättning till markägare enligt den nya minerallagen.

Gruv-skeptikern kanske ska fundera på vad Sverige hade varit för land utan de företag som i grunden byggt sina verksamheter på den mineralrikedom som finns i våra berg. Vad hade Sverige varit utan de hjärtinfarktoperationer och gymnasieklasser som Nobel, Atlas Copco, Sandvik, LKAB, ABB, SSAB m.fl. bidragit med genom skattepengar och arbetstillfällen under det senaste halvseklet?